Gran Canaria
Den officiella webbsidan för turism på Gran Canaria
Silueta Gran Canaria Sitemap
Gran Canaria
Ön

Fester och intressanta evenemang

Fester och högtider

Bland Agüimes kommuns populära fester framstår speciellt Vår Fru Rosario festligheterna, som lockar till sig hundratals besökare den sista lördagen i september. En av de populäraste programpunkterna heter "Hämtning av vatten och gofio", till minne av den gamla traditionen att föra majsen till kvarnen för att tillverka den kanariska basprodukten gofio.

Vår Fru Rosario festligheterna har beteckningen "fest av turistintresse" (Interés Turístico Nacional). En annan populär programpunkt är "Encuentro en el Casco", ("samling i byn"), då centrala Agüimes fylls av folkmusik, folklore och traditionell mat.

I augusti firas festen‘La Vará del Pescao’ , en fest som firas i fiskebyn Arinaga, med folklore, musik och färska grillade sardiner.

I maj firas San José Obrero festen, med vilken byn Arinaga hyllar lantarbetarna och herdarna. Såväl jordbruks- som herdetraditionen i Cruce de Arinaga området märks i de olika programpunkterna: fårklippning, mjölkning av getter och kor, tillverkning och provsmakning av ostar. Det bjuds även uppvisning av traditionella lekar och idrotter.

Slutligen firar Agüimes i februari en av de mest traditionella karnevalerna på Gran Canaria, med programpunkter som "Karneval förr i tiden", murgas (karnevalsgrupper) tävlingar och Reci-Drag Queen.

Historia

Hela Agüimes territorium var under den förspanska tiden intensivt befolkat av urinvånarna. Området började befolkas under de första åren efter Jesu födelse, vilket lämnat rester av olika typer av boendeformer (grottbostäder och hus) längs dalgångarna i området.

Under förspansk tid var Temisas och Agüimes de största bosättningarna, vilket de arkeologiska lämningarna vittnar om, men även Barranco de Balos och Guayadeque. Den rika förekomsten av både människor och naturtillgångar drog till sig de första Atlantiska sjöfararna från och med 1300-talet, för att utöva slavhandel och för att byta varor med urinvånarnas kungar, främst naturfärgämnen och drakblodssav mot järnföremål.

Omdelbart efter erövringen av Gran Canaria växte ett samhälle upp kring San Sebastián torget. Området var attraktivt, bland annat för hamnarna och fiskevattnen, för dess ängar, vin- och sockerrörs odlingar, för dess hagar och allmänningar, för dess betesmarker, kvarnar och dammar, källor och rinnande vatten.

Agüimes grundades 1487, och skänktes därpå av de katolska kungarna till kyrkan som tack för pengarna biskop Juan de Frías bidragit med för att finansiera erövringen av Gran Canaria. Biskopskammaren behöll sin förläning under fyrahundra år, ända till lagen om upphävande av egendoms status som fideikomiss instiftades 1837, då kyrkan mistade sin egendom som sträckte sig längs 130 kilometers kuststräcka, mellan Gando och Maspalomas.

Geografisk information

Agüimes kommun ligger på den sydöstra sidan av Gran Canaria. Kommunens yta mäter 76 kvadratkilometer och har ett milt klimat med 20º som medeltemperatur och har låg nederbörd.

Kommunen kan delas in i tre klart avskilda områden: betesmarkerna eller bergstrakterna från 300 meters höjd, jordbruksbygden på 275 meters höjd, där även samhällets ädre stadsdelar befinner sig, samt kusten med fiskebyn Arinaga.

I Agüimes kombineras de vackra naturomgivningarna fyllda med arkeologiska lämningar och den traditionella arkeitekturen, med kustens marina omgivning.

Det mest utmärkande med Agüimes är dess bergsformationer, främst dalgången Barranco de Guayadeque, berget Roque Aguayro och det vulkaniska landskapet i Arinaga.

Ekonomi

I slutet av 1800-talet, och väldigt speciellt under hela 1900-talet, började man odla upp stora landområden vid kusten på grund av den stora efterfrågan på grönsaker från såväl den lokala marknaden, som den på fastlandet och inte minst den europeiska. Ända sedan dess har kommunen i stor utsträckning ägnat sig åt jordbruk för exportmarknaden. Från början bestod odlingarna till största delen av öppna utomhusodlingar (tomat), men på senare tid främst växthusodling (tomat, gurka, morötter, paprika, blommor...).

Industrisektorn har en viss tradition i området. Sockerbruk, sockerrörskvarnar, spannmålskvarnar , kalkugnar för byggnadsindustrin, saltindustri. Senare har den industriella specialiseringen främjats av öppnandet av den sydliga motorvägen och närheten till flygplatsen, vilket gett helt nya förbindelser och möjligheter för alla företagare i området, vilket i allra högsta grad även gäller för hamnen i Arinaga.

Mer information

Cookies gör det möjligt för oss att erbjuda ett bättre innehåll. Genom att använda vår webbsida godkänner ni det. Om ni fortsätter att anlita sidan bedömer vi det som att ni tillåter användningen.