Gran Canaria
Den officiella webbsidan för turism på Gran Canaria
Silueta Gran Canaria Sitemap
Gran Canaria
Ön

Fester och intressanta evenemang

Fester och högtider

Den 21 september firas kommunens skyddshelgon, San Mateo. Festens höjdpunkt är folkfesten då samhället fylls av människor klädda i folkdräkter som uppvaktar helgonet med gåvor. Dessutom anordnas hästkapplöpningar och en stor boskapsmarknad.

Den första söndagen i juli firas Jordbruksfesten. Det är en populär fest med uppvisning av  typiska jordbrukssysslor, för alla som är nyfikna på hur det går till t.ex då man mjölkar kor eller tröskar med hjälp av hästar. Under festligheterna består underhållningen av folkmusik och folkdanser.

I juli firas även en annan fest, som heter "Indianos" ("spanjor som återvänder rik från Sydamerika") festen, i Lagunetas. Ursprunget till festen hänger ihop med att många kanarier emigrerade till Kuba.

Historia

Vega de San Mateos historia är inte äldre än knappt 200 år. Skogarna och kommunens geografiska egenskaper vilka lämpade sig för boskapsuppfödning, var anledningar till att urinvånarna slog sig ned i området.

Efter den spanska erövringen delades landområdena mellan de nya bosättarna. San Mateo, som kallades Tinamar av urinvånarna, ingick i ett större område som som fick namnet La Vega, vilket omfattade San Mateo och Santa Brígida. Detta stora landområde, La Vega, delades in i tre delar, Övre Vega vilket motsvarar dagens San Mateo (Tinamar), Mellan Vega vilket motsvarar området kring El Madroñal, och slutligen Nedre Vega vilket motsvarar dagens Santa Brígida.

Under 1700-talet ökade befolkningen i Övre Vega. Då vägarna var i dåligt skick och församlingskyrkan i Vega låg långt bort, begärde befolkningen en egen kyrka. Man fick tillstånd att grunda en ny församling och ett kapell byggdes i Vega de Arriba (Övre Vega), tillägnat helgonet San Mateo. År 1800 blev kyrkan en egen församlingskyrka. Detta var första steget till att även bli en egen kommun, samma utveckling  skedde i många andra kommuner.

Då man hade uppnått att bli en egen församling, började invånarna i San Mateo kämpa för att bli en självständig kommun och bryta sig loss från grannkommunen Santa Brígida. Och så i början av 1800-talet togs beslutet att frigöra San Mateo från jurisdiktionsområdet La Vega. Vid den tiden fanns i San Mateo ungefär 600 bosättningar och den lokala ekonomin grundade sig på jordbruket, boskapsskötseln och de rikliga vattentillgångarna. Dessa förutsättningar bestod fram till 1900-talet, då förändringar skedde p.g.a. en kris i jordbrukssektorn samtidigt som servicesektorn växte. Detta ledde till en utflyttning av människor och en satsning av kapital i sektorer som inte hade med jordbruk eller boskapsskötsel att göra.

Geografisk information

San Mateo kommun ligger i de centrala delarna av ön, på ett avstånd av 22 kilometer från huvudstaden. Kommunen gränsar mot Valleseco, Tejeda, Santa Brígida, Valsequillo och San Bartolomé de Tirajana. Dess totala yta uppgår till 37,89 kvadratkilometer och 47 % av dess yta upptas av naturskyddsområdet kring öns centralmassiv. Kommunen ligger på en höjd av 800 meter, förutom centralmassivet med öns högsta höjder, Pico de las Nieves med 1961 meter, Los Pechos med 1945 meter och Roque Saucillo med 1850 meter. Området kring Centralmassivet, la Cumbre, präglas av de tre dalgångarna, Barranco de Guiniguada, Barranco de la Higuera och Barranco de la Mina, som tillsammans med de omgivande höjderna bildar ett vackert och omväxlande landskap.

Dalgången Barranco de la Mina genomkorsar hela Gran Canaria mot nordöst, och mynnar slutligen ut i öns huvudstad. Dalgången har en liten flodådra tack vare en överföring av vatten mellan dalgångarna Tejeda och Guiniguada genom en slags gruvgång i berget. Därav namnet la Mina, vilket betyder gruva.

San Mateos oregelbundna landskap och utmärkta klimatiska förhållanden som lämpar sig för odling har gjort denna trakt till en av de vackraste och frodigaste platserna på ön.

Ekonomi

Vega de San Mateo är en kommun med starka jordbruks- och boskapstraditioner, tack vare dess geografiska läge och klimatiska förhållanden med bördiga jordar. Dessutom finns ett stort nät av dalgångar med goda vattentillgångar för bevattning av odlingarna. 

Mer information

Cookies gör det möjligt för oss att erbjuda ett bättre innehåll. Genom att använda vår webbsida godkänner ni det. Om ni fortsätter att anlita sidan bedömer vi det som att ni tillåter användningen.